Varför Jamtli gjorde helt rätt när de nekade Vilks att ställa ut

DN:s kulturskribent Dan Jönsson liknar i en krönika i DN Kultur igår konsthallen Jamtlis avståndstagande ifrån Lars Vilks med Rysslands behandlande av punkgruppen Pussy Riot. Så här skriver han:

På ytan är mediekontrasten perfekt. De unga kvinnorna i Pussy Riot, martyrer för en livsviktig princip. Mot bilden av Vilks, den svenska konstens store rättshaverist. Medan Pussy Riots punkkonsert i Frälsarkatedralen beskrivs som en modig och fräck aktion avfärdas Vilks beslut att tala inför den islamfientliga organisationen Sion – vilket var bakgrunden till Jamtlis bannlysning – som ett besynnerligt ideologiskt snedsteg, och försvaras av ingen.

Och visst, jag erkänner gärna att Vilks sätt att knyta allianser provocerar även mig. Men oavsett vad jag tycker är Jamtlis fega hantering ännu ett bevis för att hur gärna man än skulle vilja se Vilks rondellhund begraven kommer den att leva vidare så länge landets kulturinstitutioner fortsätter behandla den som om den hade rabies. Den maktfullkomliga reflexen är exakt densamma som i Putins Ryssland. Censur som censur.

Dan. Jag måste tyvärr säga att jag inte håller med dig det minsta. Tvärt om, så måste jag säga att jag faktiskt ifrågasätter din slutsats rejält.

Du skriver att  “Vilks beslut att tala inför den islamfientliga organisationen Sion” var ett besynnerligt ideologiskt felsteg från hans sida. Detta implicerar alltså att Vilks deltagande på den här konferensen skulle vara något av ett olyckligt snedsteg. Ett misstag rent av. Att Vilks inte alls har någonting att göra med de åsikter som SION (Stop Islamization of Nations) står för. Det är intressant, för det verkar inte alls vara så som organisationens ordförande Pamela Geller ser på det hela.

” ‘Vilks förkroppsligar SIONS principer om yttrandefrihet och lika rättigheter för alla, utan undantag för olika grupper. Ingen grupp kan höja sig över kritik,’ skriver hon.”

– SVT Kultur

Vilks är sedan tidigare också känd för att ha ritat både karikatyrer av Mohammed i form av rondellhundar, att också “på skoj” ha ritat antisemitiska Judesuggor, donerat tavlor till danska högerextremister och har åkt på föreläsningsturnéer med amerikanska rasister och att i allmänhet vara en ivrig kritiker av islam, så jag ser inte riktigt hur det här kan ha förvånat dig Dan.

Men det som gör mig mest förvånad i ditt resonemang är hur du biter dig själv i svansen när du börjar din krönika med att förklara att det finns skillnad mellan provokation som har en större samhällelig funktion och provokation enbart med syfte att skada och sedan själv grovt felkategoriserar.

När du jämför Pussy Riot med Lars Vilks är det som att jämföra äpplen med elefanter. Den stora skillnaden ligger dels i vad de drabbades av och dels i deras skilda avsikter. Lars Vilks fick nobben av en utställare som inte delade hans världssyn. Det är, senast jag kollade, ingen rättighet att bli utställd, vare sig i offentliga eller i privata konsthallar. Pussy Riot fängslades för förargelseväckande beteende av en totalitär stat i vilken det är förbjudet att uttrycka sitt stöd för homosexuellas rättigheter. Äpplen och elefanter.

Och precis som jag nyss förklarat så är Lars Vilks ingen förkämpe för upplysning eller mot förtryck. Han är en främlingsfientlig islamofob. Han samarbetar, sympatiserar och umgås med renodlade rasister. Pussy Riot sattes i fängelse för att de demonstrerade mot förtryck och fördomar. Lars Vilks sprider dem.

Det finns en stor skillnad i hur en stat dömer tre kvinnor till fängelse för att ha manifesterat för yttrandefrihet och allas lika värde och att en konsthall vägrar ställa ut en islamofobisk konstnär. Som du själv säger Dan, det finns provokation som är angeläget nödvändig, viktig och rätt, oavsett hur mycket den svider i makthavarnas ögon. Sedan finns det provokation som endast är till för att jävlas och för att synas. Lars Vilks tillhör den sista typen.

Kontakta mig

Du når mig enkelt via:

, ,

No comments yet.

Leave a Reply